IPCC:s språklig förändring: är det dags för klimaträttvisa?

IPCC släppte den andra delen av sin 6th Assessment Report (AR6) i februari 2022. Climate Change 2022 - Impacts, Adaption and Vulnerability är arbetsgrupp II:s (WG2) bidrag till den fullständiga rapporten som kommer att publiceras senare 2022. Till skillnad från den tidigare delen, som främst fokuserade på orsakerna till den planetära uppvärmningen i atmosfären, haven och på land, är WG2:s rapport inriktad på klimatförändringens effekter på ekosystem, biologisk mångfald och mänskliga samhällen på global och regional nivå. Det finns dock en annan förändring.


Kan ord göra skillnad?

Till skillnad från tidigare utgåvor har AR6 visat en språklig förändring och nämner nu fattigaf eller utvecklingsländer i samband med jämlikhet, inkluderande eller rättvisa. Dessa förändringar återspeglar den förändring som vi har sett i den offentliga klimatförändringsdiskursen och som kanske också har börjat genomsyra den vetenskapliga diskursen. Viktigast av allt är att denna språkförändring återspeglar kraften i rösterna från dem som påverkas mest av klimatförändringarna men som i mindre utsträckning har bidragit till problemet - små önationer, ursprungsbefolkningar och fattiga samhällen som drabbas av torka.


Författarna argumenterar nun för behovet av "inclusive planning initiatives informed by cultural values, Indigenous knowledge, local knowledge, and scientific knowledge", vilket understryker hur dessa intressenter bör beaktas när man diskuterar klimatförändringar och dess effekter, i stället för att lämnas utanför. De konstaterar också att "inclusive governance that prioritises equity and justice in adaptation planning and implementation leads to more effective and sustainable adaptation outcomes". Investeringar i utbildning, hälsovårdssystem och social rättvisa är därför nödvändiga för att hjälpa människor att hantera effekterna av stigande temperaturer.


Klimaträttvisa som en viktig förutsättning för förändring

Alla klimateffekter är inte lika stora eller lika fördelade. Klimaträttvisa är både en begreppsram och en rörelse som erkänner att klimatförändringarna kan få olika effekter på sociala, ekonomiska och hälsomässiga nivåer i underprivilegierade samhällen. Det börjar med att erkänna att vissa grupper påverkas på olika sätt av klimatförändringarna, vilket innebär att skillnader i påverkan kan finnas mellan rika och fattiga, kvinnor och män samt äldre och yngre generationer. Man erkänner också att klimatförändringarna kan leda till att redan existerande sociala ojämlikheter ökar, t.ex. minskad tillgång till hälsosam mat till överkomliga priser på grund av långvarig torka eller översvämningar.


För att hantera klimatförändringarna behöver vi mer än bara tekniska lösningar. Mellan 2010-2020 var dödligheten bland människor till följd av översvämningar, torka och stormar 15 gånger högre i mycket sårbara regioner jämfört med regioner med mycket låg sårbarhet, vilket understryker behovet av integrerade insatser i hela samhället och i hela världen. Klimatanpassad utveckling kräver att man kombinerar åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser med åtgärder för att anpassa sig till klimatförändringarna och att man tar itu med "questions of equity and system transitions in land, ocean and ecosystems; urban and infrastructure; energy; industry; and society", säger forskarna från WG2.


Så vad har vi att vänta oss?

I sista stycket i sammanfattningen för beslutsfattare står det "The cumulative scientific evidence is unequivocal: climate change is a threat to human well-being and planetary health. Any further delay in concerted anticipatory global action on adaptation and mitigation will miss a brief and rapidly closing window of opportunity to secure a liveable and sustainable future for all."

Budskapet är tydligt. Men kom ihåg att IPCC inte ger beslutsfattarna några anvisningar om hur de ska agera i fråga om klimatrelaterad politik. Den ger dem "bara" de hårda fakta som kan användas som grund för framtida beslutsfattande och öka klimaträttvisan. IPCC:s arbete är således politiskt relevant men inte politiskt föreskrivande, och vi kan bara hoppas att varningar som denna kommer att tas på allvar av både högre instanser och individer. Men framför allt av de första.


Om du vill lyssna på mer om detta ämne kan du kolla in det här avsnittet från Sveriges Radio: https://sverigesradio.se/avsnitt/klimatfonstret-stanger


Av Joana Rebola, Leafymade team


Bild Annie Spratt / Unsplash

12 visningar

Liknande inlägg

Visa alla