Nedskräpning är vanligare än du tror

Skräp finns överallt - i städerna, i havet och i naturen. Och det är alla platser där det inte borde finnas. Skräpet skadar djur och natur, förstör haven, gör städerna osäkra och medför extra kostnader för samhället. Så eftersom nedskräpning inte ger något gott måste den stoppas.


Nedskräpning, svenskar och de som bryr sig om det

8 av 10 svenskar tycker att nedskräpning är ett stort problem och 99 procent tycker att det är en felaktig handling. Så vem är det som skräpar ner? Yngre vuxna 18-29 år, rökare, ungdomar 13-17 år, storstadsbor och snusare tros vara de grupper som skräpar ner mest. Siffrorna kommer från Håll Sverige Rent (HSR), en ideell organisation som grundades 1983 av Naturvårdsverket och Returpack. De arbetar mot nedskräpning genom att samla in kunskap, ta fram konkreta verktyg för kommuner, skolor och företag och ge människor möjlighet att engagera sig i kampen mot nedskräpning.


Varför skräpar vi ner?

Det är faktiskt mycket enkelt att inte skräpa ner. Institutioner som Naturvårdsverket har försökt förstå detta beteende och har publicerat en rapport om detta. Även om 95 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att minska nedskräpningen är det många som fortsätter att göra det. Varför är det så?


Det finns tre huvudorsaker till att vi skräpar ner. Den första är relaterad till sociala normer: om en plats redan är skräpig eller om det inte finns några konsekvenser kopplade till nedskräpning är det mer sannolikt att människor kommer att skräpa ner. Sedan har vi bekvämlighet. Människor som skräpar ner säger att de gör det för att det inte fanns något skräp i närheten, men en av fem säger att det berodde på ren slöhet. Detta visar att även om vissa tycker att det är fel att skräpa ner, påverkar bekvämligheten deras handlingar. Slutligen finns det ett oklart ansvar när det gäller nedskräpning - även om de flesta håller med om att det är deras ansvar att ta hand om sina sopor finns det situationer då de tycker att det är okej att skräpa ner (t.ex. konserter, matcher) eftersom någon annan kommer att städa efteråt. Om du vill veta mer om varför vi skräpar ner kan du titta på den här videon.


Vilka typer av skräp hittar vi i Sverige?

Baserat på en undersökning av skräp i stadskärnor i 75 svenska kommuner som genomfördes av HSR och Naturvårdsverket i juni 2020 var de fem vanligaste skräptyperna i staden fimpar (62 %), snus (14 %), plast (9 %), papper/kartong (7 %) och metall (3 %).


När det gäller skräp i havet följer Sverige den globala trenden: plast är den vanligaste typen av skräp som hittas. Globalt sett uppskattas det att 80 procent av det marina skräpet kommer från land och tyvärr är det mesta av detta skräp plast som används under en kort tid innan den kastas. Dessutom är stränderna längs Bohuskusten ett av de mest nedskräpade områdena i Europa. Detta beror på den mängd skräp som kommer in med havsströmmen som för vatten norrut längs Danmarks västkust mot den svenska västkusten.


Det finns för närvarande ingen heltäckande statistik över nedskräpning i naturen. Men det finns många som menar att den ökande naturturismen leder till mer och mer skräp i naturen. Regeringen har beslutat att ett antal mätningar ska göras i naturområden 2020 och HSR har utvecklat metoder för att mäta nedskräpning längs vandringsleder.


Ett bra exempel från Södertälje

I HSR:s Skraprapporten 2020 anges Södertälje som den kommun som hade den största minskningen av nedskräpning, från elva till sex skräp per tio kvadratmeter mellan 2018 och 2019, samtidigt som antalet fimpar nästan halverades. För att förebygga nedskräpning har kommunen haft tre fokusområden: utvecklade tjänster, samarbete och medvetandehöjande aktiviteter. När det gäller åtgärder på kort sikt har kommunen installerat nya papperskorgar i centrum så att alla papperskorgar har askkoppar. När det gäller långsiktiga åtgärder har attitydförändrande aktiviteter genomförts, till exempel kampanjer mot nedskräpning i allmänhet och mot fimpar i synnerhet. Genom att fokusera på långsiktig och kortsiktig planering har kommunen varit mycket framgångsrik i kampen mot nedskräpning.


En ny idé - pant av snusdosor

Pilotprojektet Panta Dosan genomfördes under sommaren 2019 i Swedish Match butiker i Stockholm, Göteborg, Lund, Åre och Strömstad, i fyra butiker vid norska gränsen samt under Almedalsveckan och festivalen HudikKalaset. Sedan december 2019 kan man panta snusdosor i fyra Pressbyrån-butiker i Stockholm och alla snusdosor, oavsett märke, kan pantas. Under pilotprojektet pantades 6 880 snusdosor och för varje pantad snusdos skänkte Swedish Match en krona till HSR, eller två kronor om pantaren även registrerade en e-postadress.


“Med en miljon snusare i Sverige är det angeläget att vi gör allt vi kan för att våra snusdosor i plast återvinns. Vi hoppas att det här ytterligare uppmärksammar snusarna att kassera sina använda produkter på avsedd plats.”, säger Joakim Tilly, Europachef på Swedish Match.


Plocknick: bra för planeten och bra för dig

Tidigare studier har visat att volontärarbete och deltagande i ekologisk förvaltning bidrar till deltagarnas välbefinnande genom att få dem att känna sig värdefulla för samhället, men också att de mår bra av sig själva, eftersom människor som arbetar frivilligt tenderar att känna sig mer positiva än de som inte gör det. Dessutom kan undersökningar på området för miljövolontärarbete bidra till att avslöja de långsiktiga effekterna och fördelarna som dessa initiativ har på deltagarnas liv.


Hur kan vi då stoppa nedskräpningen?

Samhället och forskarna bör sträva efter att skapa, förnya och förbättra system med målet att göra dem mer ekologiska på lång sikt - detta gäller även system som är kopplade till skräp. Så eftersom nedskräpning fortfarande är vanlig i samhället finns det mycket arbete att göra. Genom att mäta nedskräpning får vi veta vilken nedskräpning som är vanligast, men vi får också insikter om vilka åtgärder som är mest lämpliga. Genom att kombinera dessa resultat med resultaten av den forskning som utförs av HSR och andra organisationer kan vi bygga ett bättre utbildat och mer miljömedvetet samhälle.


Vill du hjälpa till? Kolla HSR:s websidda här.


Av Joana Rebola, Leafymade team


Bild Jeremt Bezanger / Unsplash


2 visningar

Liknande inlägg

Visa alla